Valmyndigheten: Sveriges vänsterblock väntas vinna en majoritet med tre mandat

STOCKHOLM—Vänsterblocket ser ut att få en majoritet med tre mandat i riksdagsvalet den 13 september, enligt Valmyndigheten.

Blocket, som leds av Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, väntas ta 176 av riksdagens 349 mandat, en siffra som myndigheten baserar på resultat från 6 312 av Sveriges 6 312 valdistrikt. Utöver dessa finns 314 uppsamlingsdistrikt, vilket ger totalt 6 626 distrikt.

En vallokalsundersökning från SVT, som publicerades några timmar tidigare den 13 september, visade att de fyra partierna som stöder Andersson väntades få en majoritet i riksdagen med 51,3 procent, vilket potentiellt banar väg för hennes återkomst som statsminister efter koalitionsförhandlingar.

Prognosen är dock inte definitiv. Svenska vallokalsundersökningar har ibland skiljt sig från det slutliga resultatet.

År 2022 gav vallokalsundersökningen initialt Anderssons block ett övertag, men den slutliga rösträkningen resulterade i seger för de högerorienterade partierna under ledning av Kristersson, som därefter blev statsminister.

Socialdemokraterna har varit Sveriges dominerande regeringsparti under större delen av tiden sedan 1930-talet. Andersson var statsminister från 2021 tills hennes parti röstades bort 2022.

De slutliga opinionsmätningarna som publicerades den 11 september gav alla vänsteroppositionen ett övertag, även om skillnaden varierade kraftigt, från bara 0,3 procentenheter i en Ipsos-undersökning för Dagens Nyheter till 5,6 procentenheter i Verians mätning för SVT. Det innebar en betydande utjämning av valkampen efter att oppositionens ledning hade varit så stor som 10 procentenheter tre veckor tidigare.

Om Kristerssons block till slut segrar kommer de invandringskritiska Sverigedemokraterna, som i SVT:s vallokalsundersökning väntas få 17,2 procent, för första gången ingå i regeringen.

År 2022 vann Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna en knapp majoritet med 176 mandat mot 173, vilket avslutade åtta år av socialdemokratiskt ledda regeringar efter flera år av växande oro över invandring, gängvåld och brottslighet. Sverigedemokraterna fick 20,5 procent av rösterna och gick om Moderaterna som landets näst största parti efter Socialdemokraterna, som fick 30,3 procent.

Det efterföljande Tidöavtalet gjorde det möjligt för Sverigedemokraterna att påverka regeringens politik utan att ingå i regeringen.

Efter att ha tillträtt sade Kristersson till riksdagen att ”ett paradigmskifte nu äger rum i svensk migrationspolitik” och lovade att hans regering skulle ”inleda den största offensiven mot organiserad brottslighet i svensk historia”.

Hans regering skärpte asylreglerna till EU:s miniminivå, minskade Sveriges årliga kvot för vidarebosättning av flyktingar från 5 000 till 900 och fick i juni riksdagens godkännande för ett krav på att myndigheter ska rapportera personer som misstänks vistas i landet utan laglig rätt att stanna.

Sedan den 1 januari har invandrare som frivilligt återvänder till sitt ursprungsland också kunnat få bidrag på upp till 350 000 kronor per vuxen och 600 000 kronor per hushåll.

Migrationsminister Johan Forssell sade i januari att asylansökningarna hade minskat med 30 procent under 2025 till 6 735, den lägsta nivån sedan 1985. Asylsökande och deras anhöriga stod för 6 procent av invandringen, en minskning från 31 procent 2018, samtidigt som fler personer lämnade Sverige än som flyttade hit för andra året i rad.

Gängkriminalitet

Brottspolitiken genomgick en liknande förändring.

Tidöpartierna införde ”säkerhetszoner”, där polisen kan visitera personer utan individuell misstanke, samtidigt som den elektroniska övervakningen utökades och straffen skärptes.

Den 13 augusti röstade riksdagen med siffrorna 281–66, med stöd från Socialdemokraterna, för att sänka straffmyndighetsåldern från 15 till 14 år för brott som kan ge minst fyra års fängelse. Åtgärden trädde i kraft den 10 september, bara tre dagar före valet.

Åtgärderna följdes av en kraftig minskning av skjutvapenvåldet.

Skjutningarna minskade från 390 år 2022 till 147 år 2025. Polisen registrerade endast 39 skjutningar under första halvåret 2026, den lägsta siffran för någon sexmånadersperiod sedan statistiken började föras 2017.

Polisen har tillskrivit en del av förbättringen nya utredningsverktyg och arbetsmetoder, men varnat för att konflikterna mellan kriminella nätverk fortfarande är intensiva och att arbetet med att förhindra gäng från att rekrytera nya medlemmar inte har varit så framgångsrik.

Brottsförebyggande rådet registrerade 84 mord under 2025, åtta färre än året innan och den lägsta totalsiffran sedan 2012.

Men de frågor där regeringen kunde peka på några av sina tydligaste resultat var inte längre nödvändigtvis de som dominerade väljarnas oro.

I Verians augustimätning för SVT angav 64 procent av väljarna sjukvården som en av de viktigaste frågorna, följt tätt av skolan och äldreomsorgen. Lag och ordning hade minskat i betydelse jämfört med 2022, medan energifrågan hade sjunkit till nionde plats.

Andersson fokuserade sin valkampanj på dessa frågor och lovade mer pengar för vanliga löntagare, kortare väntetider i vården och mindre klasser i skolorna. Samtidigt höll Socialdemokraterna fast vid en restriktiv migrationspolitik och lovade att återställa tryggheten ”på gator och torg”.

Från ingenting till vågmästare

Valet markerade också ytterligare ett steg i Sverigedemokraternas förvandling från ett isolerat protestparti till en av de centrala krafterna i svensk politik.

Partiet grundades 1988 av aktivister, däribland personer från den nationalistiska rörelsen Bevara Sverige Svenskt, och kom in i riksdagen för första gången 2010 efter att ha fått 5,7 procent av rösterna under partiledaren Jimmie Åkesson, som har lett partiet sedan 2005.

Partiets valprogram för 2026, med titeln ”Vi gör Sverige till Sverige igen”, förespråkar att hålla asylinvandringen på lägsta möjliga nivå, utvisa utländska medborgare som dömts för grova brott, fortsätta med incitament för frivillig ”återvandring” och utvidga de fall där medborgarskap kan återkallas för naturaliserade svenskar som dömts för brott.

Uppdaterad 14 september. Engelska.