USA:s Kinaregler kan slå mot Volvo och andra europeiska bilmärken

Hans Bengtsson

USA:s skärpta regler mot kinesisk teknik i bilar kan få en oväntad effekt. Även svenska och europeiska bilmärken riskerar att påverkas när Washington försöker minska Kinas inflytande över fordonsindustrin. Volvo Cars har fått klartecken att fortsätta sälja uppkopplade bilar i USA – men ett nytt lagförslag kan ändra spelreglerna.

USA skärper nu kampen mot kinesiskt inflytande över uppkopplade fordon. Den 22 juli godkände senatens handelsutskott Connected Vehicle Security Act of 2026, ett lagförslag som går betydligt längre än de restriktioner som infördes 2025.

Förslaget riktar sig inte bara mot kinesisk mjukvara och elektronik. Det kan även stoppa försäljningen av bilar från tillverkare där kinesiska företag eller investerare äger mer än 15 procent.

– Lagförslaget riktar sig inte enbart mot kinesisk mjukvara och elektronik i uppkopplade fordon. Det kan även förbjuda försäljning av bilar från tillverkare där kinesiska företag eller investerare äger mer än 15 procent. Motiveringen är nationell säkerhet och en oro för att uppkopplade fordon kan användas för datainsamling eller i värsta fall fjärrstyras, säger Ulf Stefansson, jurist på Fordonsjuristen.

Det gör Volvo Cars till ett intressant exempel. Bolaget ägs av kinesiska Geely, men har en betydande verksamhet i USA och tillverkar bilar i South Carolina. I maj fick Volvo dessutom amerikanskt klartecken att fortsätta importera och sälja uppkopplade fordon trots det kinesiska ägandet.

Enligt Stefansson har Volvo sannolikt lyckats visa att verksamheten kan hantera de amerikanska säkerhetskraven.

– Förmodligen har de presenterat anpassningar som gör att de kan leva med kinesisk teknologi och data från den amerikanska marknaden vilket godtagits på ett bättre sätt. Sedan finns det en starkare ekonomisk koppling till USA och de flesta Volvo som importeras kommer från Europa, utöver de bilar som Volvo redan producerar på den inhemska marknaden, säger han.

Men Volvo kan ändå hamna i skottlinjen om den nya 15-procentsregeln antas och tolkas strikt.

– Risken som jag ser det för Volvo är om 15-procentsregeln röstas igenom för att sedan tolkas strikt, säger Stefansson.

Skillnaden mot systermärket Polestar visar samtidigt hur svår den amerikanska gränsdragningen kan bli. Polestar har nekats amerikanskt tillstånd att sälja fordon från och med modellår 2027, medan Volvo fått fortsätta.

Varför de båda bolagen bedömts olika är inte offentligt klarlagt. Stefansson tror att skillnader i teknik, datahantering och verksamheternas kopplingar till Kina kan spela in.

– Det kan också vara som så att utöver en industriell koppling mellan Volvo och USA så har Polestar en större teknisk koppling till Kina än Volvo, men det är endast en teori.

Utvecklingen visar samtidigt på ett större problem för hela den europeiska bilindustrin. Många europeiska tillverkare har kinesiska ägare, fabriker, utvecklingssamarbeten eller leverantörskedjor. Batterier, elektronik, mjukvara och andra komponenter kan ha kopplingar till Kina även när bilmärket i sig är europeiskt.

Om USA börjar kräva en tydligare separation från kinesisk teknik kan tillverkarna därför tvingas bygga parallella leveranskedjor och tekniska system för olika marknader.

Det riskerar att bli dyrt.

– Det innebär högre utvecklings- och produktionskostnader och en mer komplicerad produktplanering. I slutänden riskerar det att leda till högre bilpriser för konsumenterna, säger Stefansson.

Det är också här den oväntade effekten uppstår. Ett amerikanskt regelverk som framför allt är tänkt att begränsa kinesiska bilmärken kan i praktiken skapa nya problem för europeiska konkurrenter.

– Det är ett tydligt tecken på att nationell säkerhet blir en allt viktigare del av fordonspolitiken. Geopolitiken påverkar nu bilindustrin på ett sätt som vi inte har sett tidigare, säger Stefansson.

För bilindustrin håller därmed konkurrensvillkoren på att förändras. Pris, kvalitet och teknisk prestanda är inte längre de enda faktorerna. Ägarstruktur, cybersäkerhet, data, programvara och leveranskedjor kan bli minst lika avgörande för vilka bilar som får säljas.

USA:s Kinapolitik kan alltså få en konsekvens som går långt utanför de kinesiska bilmärkena: även svenska och europeiska biltillverkare kan tvingas välja hur nära Kina de har råd att stå.