Island säger nej till samtal om EU-medlemskap i en jämn folkomröstning

REYKJAVIK – Islänningarna röstade för att stå utanför EU, enligt resultaten från folkomröstningen som presenterades på söndagen. Därmed avvisade de regeringens försök att återuppta medlemsförhandlingarna och ställde sig bakom dem som ansåg att Islands fiskevatten var alltför viktiga för att riskeras.

Av: Johan Ahlander and Tom Little

Den arktiska önationen med 400 000 invånare har debatterat frågan om ett EU-medlemskap i över ett decennium. Till en början förväntades islänningarna med knapp marginal rösta för att återuppta medlemsförhandlingarna, men opinionsmätningarna denna månad visade att opinionen hade svängt.

"Det här är ett tydligt bakslag för Bryssel", sade en EU-diplomat till Reuters och tillade att frågorna om fisket och självständigheten hade varit avgörande.

I lördagens folkomröstning var 52,8 procent av de avgivna rösterna emot regeringens förslag om att inleda förhandlingar med Bryssel, medan 47,2 procent var för. 82,5 procent av de röstberättigade deltog, rapporterade det statliga radio- och tv-bolaget RÚV och andra isländska medier.

Av de sex valdistrikten var det bara de två centrala distrikten i Reykjavik som hade en majoritet som röstade för, medan landsbygdsområdena och Reykjaviks förorter röstade emot.

Regeringen framställde medlemskap som ett skydd mot handelskrig och rivaliteten i Arktis och beskrev folkomröstningen som ett ”nu eller aldrig”-ögonblick. Statsminister Kristrún Frostadóttir sade att ett ”nej” skulle sätta punkt för debatten så länge som hennes mitten-vänsterkoalition satt vid makten.

Medlemsskap har debatterats i årtionden
I Bryssel hade vissa tjänstemän uttryckt förhoppningar om att ett ja till medlemskap från Island skulle kunna minska skepsisen mot EU:s utvidgning och strategiskt stärka unionen när säkerheten i Arktis står i fokus.

Island, som är medlem i Nato men inte har någon egen stående armé, diskuterade också huruvida ett EU-medlemskap skulle kunna stärka landets säkerhet i en tid då USA:s president Donald Trump har ifrågasatt USA:s åtagande gentemot militäralliansen. Trump har också vid upprepade tillfällen sagt att han vill förvärva Grönland, en annan arktisk ö.

Men för vissa islänningar var fisket en viktigare fråga än säkerheten. Fiskerinäringen är en av Islands största näringar och står, enligt uppgifter, för 15 procent av bruttonationalprodukten genom sina direkta och indirekta bidrag, samt för omkring 40 procent av exportintäkterna.

Räntor och levnadskostnader
Önationen ansökte första gången om medlemskap i EU 2009, när en finanskris drabbade landets lilla och sårbara ekonomi. En EU-skeptisk regering avslutade förhandlingarna 2013.

Inför lördagens folkomröstning var ekonomin återigen en central fråga, eftersom Island har kämpat med hög inflation och höga räntor.

Anhängarna av ett ”ja” menade att ett EU-medlemskap, och eventuellt införandet av euron, skulle kunna innebära en lättnad. Islands centralbanksränta ligger på 8 procent, jämfört med 2,25 procent hos Europeiska centralbanken.

”Det skulle inte lösa Islands strukturella problem, men det skulle kunna bli en katalysator för en sundare ekonomi”, sade chefsekonom Vilhjalmur Hilmarsson vid Viska, ett av Islands största fackförbund.

Oppositionsledaren Gudrun Hafsteinsdottir, som ledde kampanjen för ett ”nej”, sade att de ekonomiska argumenten överdrivs. ”Det här är inte problem som Bryssel kommer att lösa åt oss. Det är problem som isländska politiker måste lösa”, sade hon.

Väljaren Ragnhildur Skarphedinsdottir, 70, sade att Island klarade sig bra på egen hand och att hon röstade ”nej”.

”Genom att förbli självständiga, precis som vi är, ser vi ljust på framtiden”, sade hon innan hon avgav sin röst i Reykjavik.

Enligt EU:s regler baseras fiskekvoter bland annat på historiska fiskemönster. Vissa isländska tjänstemän har därför sagt att Island skulle behålla kontrollen över sina fiskevatten, eftersom inget EU-land har fiskat där på flera decennier.

Hafsteinsdottir bestred detta. ”Jag vet att EU kommer att ge vissa löften om flexibilitet, särskilt i början, men vi vet att det inte kommer att vara för evigt”, sade hon.

Av Johan Ahlander och Tom Little