Europeisk tjänsteman varnar: Amerikaner kan tystas av EU:s yttrandefrihetslagar för internet
18 Februari, 2026
Européer som står inför åtal för vad de sagt eller skrivit varnar för att Europas lagar om yttrandefrihet också kan tysta amerikaner, trots skyddet i den amerikanska konstitutionens första tillägg.
”Europeiska regler om yttrandefrihet kan komma att påverka vad amerikaner får säga på internet”, säger den irländske advokaten Lorcan Price.
Under sitt vittnesmål inför representanthusets justitieutskott förra veckan berättade Paivi Rasanen, ledamot av Finlands riksdag, hur hon sedan 2021 har åtalats för att ha citerat bibelverser för kyrkomedlemmar och på sociala medier, som ifrågasatte hennes kyrkas deltagande i en pride-parad. Trots att hon frikändes, först av en lokal tingsrätt och sedan av en appellationsdomstol, överklagade åklagarna beslutet till Finlands högsta domstol, där målet för närvarande behandlas.
”Åtalet mot mig visar hur snabbt demokratiska samhällen kan överge yttrandefriheten när staten bestämmer vilka åsikter som är acceptabla”, sade Rasanen till The Epoch Times.
”Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att citat ur Bibeln i ett Twitter-inlägg skulle leda till flera års åtal, men så är det nu i Europa”, sa hon. ”Amerikaner bör vara oroliga, för när censur väl har normaliserats stannar den aldrig inom ett enda land.”
Trenden bland västländer att begränsa religiöst tal har spridit sig utanför Europa, och den kanadensiska regeringen driver för närvarande ett lagförslag som skulle ta bort ett religiöst undantag från ”hatpropagandalagar” i landets strafflag. På samma sätt skulle en ny lagförslag i Queensland, Australien, kriminalisera vissa symboler och fraser, med straff på upp till två års fängelse.
När Rasanen talade inför kongressen fick hon sällskap av Graham Linehan, en irländsk författare och komiker som arresterades när han reste genom Heathrow Airport 2025 för uttalanden han hade gjort i Amerika om transfrågor.
”I ett decennium har den brittiska polisen trakasserat mig för att jag uttryckt åsikter som majoriteten av allmänheten delar”, sade Linehan. ”Vi har helt enkelt straffats för att vi motsatt oss moderiktiga men inkonsekventa ortodoxier.”
”Hotet om utländsk censur” Deras vittnesmål understryks av en rapport från USA:s representanthus den 3 februari. med titeln ”Hotet om utländsk censur”, i vilken det hävdas att ”Europeiska kommissionen, i ett omfattande decenniumlångt arbete, framgångsrikt har pressat sociala medieplattformar att ändra sina globala regler för innehållsmoderering, vilket direkt kränker amerikanernas yttrandefrihet på internet i USA”.
Mer specifikt anges i rapporten att ”även om det uppenbarligen är avsett att bekämpa ’felaktig information’ och ’hatpropaganda’, visar icke-offentliga dokument som lämnats till kommittén att Europeiska kommissionen under de senaste tio åren direkt har pressat plattformar att censurera lagliga politiska yttranden i Europeiska unionen och utomlands.”
Detta innefattade regelbundna möten mellan amerikanska teknikföretag och EU:s tillsynsmyndigheter för att införa policyer och algoritmer för ”innehållsmoderering” i enlighet med europeisk lagstiftning om ”hatpropaganda” och ”felaktig information”, enligt rapporten. EU hävdar att dessa initiativ var frivilliga, men i e-postmeddelanden från teknikchefer som begärts ut genom stämning framgår det att ”vi har egentligen inget val”.
Ordförande för Judicial Committee, Jim Jordan (Republikan från Ohio) berättade för deltagarna i utfrågningen att det, baserat på stämningar som utfärdats till amerikanska teknikföretag angående deras korrespondens med EU-tjänstemän, framkom ett mönster av påtvingad censur som omfattade amerikanska medborgare.
”Europeiska kommissionen lyckades pressa sociala mediebolag att ändra sina globala regler för innehållsmoderering, vilket direkt skadade yttrandefriheten för amerikaner i USA”, konstaterade Jordan. Han hänvisade också till en incident där EU-kommissionären Thierry Breton varnade X:s ägare Elon Musk för att hans företag kan komma att få böter för att ha publicerat en intervju med Donald Trump under presidentvalskampanjen 2024.
”Europeiska kommissionen försöker censurera yttrandefriheten och lägga sig i val över hela världen”, sade Jordan. ”När Europeiska kommissionen ställer krav på censur måste plattformarna lyssna.”
Säkerhet eller kontroll? Enligt Europeiska kommissionens webbplats ger lagen om digitala tjänster (DSA) ”medborgarna större inflytande genom att stärka skyddet av deras grundläggande rättigheter online och ger dem större kontroll och fler valmöjligheter när de navigerar på onlineplattformar och sökmotorer”. DSA kräver också att plattformarna ”minimerar riskerna för att medborgare, inklusive barn och ungdomar, utsätts för olagligt och skadligt innehåll”.
Kritiker av EU:s yttrandefrihetslagar säger att de har blivit ett verktyg för att straffa amerikanska teknikföretag för att de tillåter innehåll som ett europeiskt land har bedömt vara olagligt. I länder som Tyskland kan det handla om att förolämpa regeringsföreträdare.
Den franska ledamoten av Europaparlamentet Virginie Joron kallade DSA för en ”trojansk häst för övervakning och kontroll”. Joron anklagade regeringsföreträdare för att ha ”använt DSA som ett politiskt verktyg för att kontrollera yttrandefriheten, särskilt riktat mot plattformar som X, Facebook och Telegram”.
Juridiska analytiker säger även att DSA:s räckvidd sträcker sig utanför Europa.
DSA ”skapar en väg för utländska regeringar att påverka den offentliga debatten i USA utan att någonsin anta en enda amerikansk lag”, sa Lorcan Price, en irländsk advokat som försvarade Rasanen och vittnade vid utskottets utfrågning, till The Epoch Times.
”EU:s lag om digitala tjänster ger europeiska tillsynsmyndigheter ett oöverträffat inflytande över amerikanska teknikföretag, vilket innebär att europeiska yttrandefrihetsregler kan komma att forma vad amerikaner får säga online”, sa Price. ”När amerikanska plattformar tvingas att följa europeiska censurkrav för att undvika massiva böter, stannar dessa restriktioner inte vid Europas gränser.”
Enorma böter och ”aktionsdagar” Enligt Price har amerikanska företag redan bötfällts med 3,8 miljarder euro för brott mot EU:s yttrandefrihetsregler, och Spanien har meddelat att man kommer att väcka åtal mot företagsägare för överträdelser.
”De enorma böter som Europeiska kommissionen har ålagt X Corporation sedan den senaste utfrågningen, har utan tvekan bevisat att Europeiska unionen avser att strypa yttrandefriheten genom ett systematiskt angrepp på amerikanska företag”, sade Price till utfrågningens deltagare. ”EU har en mångsidig strategi för att inleda flera utredningar, införa fler och fler regler och utdöma förödande böter, och i slutändan, fruktar jag, försöka upplösa eller förbjuda företag som X som är för yttrandefrihet.”
Europa har blivit alltmer aggressivt när det gäller att åtala yttrandeförbrytelser, med Tyskland i spetsen. I juni 2025 genomförde tysk polis razzior under tidiga morgnar mot 140 invånare som anklagades för brott mot yttrandefrihetslagarna, som en del av Tysklands tolfte årliga ”dagen för aktion mot hatinlägg ”.
Tyskland åtalade 10732 av sina medborgare för ”hatpropaganda” eller ”skadligt yttrande” under 2024, enligt Tysklands federala kriminalpolis. Liknande åtgärder har vidtagits i minst ett dussin andra europeiska länder, enligt Europol, EU:s brottsbekämpande myndighet.
Dessa åtal har haft en avskräckande effekt på den offentliga yttrandefriheten. I en rapport från Cato från 2025 konstaterade författaren David Inserra att tyskarna nu i allt högre grad känner sig ”oförmögna att uttrycka sina åsikter”, och flera opinionsundersökningar visar att cirka 44 procent av tyskarna uttrycker sådana farhågor, jämfört med 16 procent 1990. ”
Riskerna med ett oreglerat internet Frågan om censur på internet har nyligen komplicerats av spridningen av bilder på sexuella övergrepp mot barn och sexualiserade bilder av offentliga personer utan deras godkännande, varav många skapade med hjälp AI.
Den 3 februari gjorde fransk polis en razzia mot kontoren för X, det sociala mediebolag som ägs av Elon Musk, och anklagade bolaget för att tillåta barnpornografi och pornografiska deepfake-bilder på sin webbplats. De kallade också Musk till förhör.
Brittiska tillsynsmyndigheter utreder också fall där Grok, X:s AI-chattbot, skapade ett stort antal sexualiserade deepfake-bilder utan samtycke på begäran av X:s användare. År 2025 antog USA lagen ”Take It Down Act”, som kräver att internetleverantörer, sociala medier och sökmotorer tar bort sexuellt material utan samtycke inom 48 timmar efter att de har underrättats, och som innebär att personer som publicerar sådant material kan dömas till upp till två års fängelse.
Dessutom har barns tillgång till onlinepornografi fått många lagstiftare i Europa och Amerika att förespråka högre åldersgränser för internetåtkomst.
I USA är åldersgränsen för barns tillgång till internet för närvarande 13 år. För att följa sådana lagar krävs dock i allmänhet att teknikföretag verifierar identiteten på alla som använder deras appar och webbplatser.
