De franska protesterna avtar samtidigt som Mélenchon förespråkar ”ny kollektivism” vid en demonstration i Paris

PARIS – Deltagandet minskade kraftigt den 7 november under Frankrikes fjärde lördag i rad med demonstrationer, då 146 000 människor marscherade över hela landet, enligt inrikesministeriet, samtidigt som den vänsterradikale ledaren Jean-Luc Mélenchon samlade mer än 20 000 anhängare vid ett mässcenter i Le Bourget, norr om Paris, för att presentera sin plattform Det okuvade Frankrike inför presidentvalet 2027.

Ministeriet räknade till 46 000 demonstranter i Paris och 141 aktioner över hela landet, vilket är en minskning jämfört med 320 000 deltagare den 31 oktober, 410 000 den 24 oktober och 550 000 den 17 oktober. Den koalition av vänsterorienterade ungdomsförbund som organiserade demonstrationen uppskattade antalet till 250 000, varav 75 000 i huvudstaden.

”Jag är här för att jag vill fortsätta sätta press på regeringen. Men många av våra andra vänner gick istället till Det okuvade Frankrike-demonstrationen”, berättade Charlotte, en 22-årig sociologistudent som deltog tillsammans med några vänner, för The Epoch Times.

Lucas, 19, sade att flera av hans vänner hade beslutat sig för att stå över den här demonstrationen, eftersom de var med på marchen den 5 november. ”Vi har visat alla att vi inte tappar farten efter flera veckor av detta, så man har råd att hoppa över en då och då”, sade han till The Epoch Times.

På måndag kommer premiärminister Sébastien Lecornu att ta emot fackföreningar och arbetsgivare vid en ”kollektiv konferens” om löner och köpkraft, som enligt fackkoalitionen kommer att avgöra de kommande stegen i proteströrelsen mot de höga levnadskostnaderna och nedskärningarna inom den offentliga sektorn.

Polisen hade vid klockan 18.00 gripit 232 personer, och nästan 40 000 personer genomgick förebyggande kontroller på vägarna in mot stadskärnorna. Ministeriet rapporterade om sammandrabbningar i Toulouse, Grenoble, Marseille, Nantes, Lyon, Bordeaux, Strasbourg och Dijon, där grupper på flera hundra radikala och extremvänsteraktivister försökte ta sig in i avspärrade områden och besköt poliserna med rökbomber och fyrverkeriraketer.

Många demonstrationståg hade inte anmälts och övervakades i mindre utsträckning av fackföreningarna än under tidigare veckor, uppgav ministeriet. Inrikesminister Laurent Nuñez fördömde ”våld som inget kan rättfärdiga”.

På X fördömde han också ”det extrema våld som våra ordningsmakter alltför ofta utsätts för” efter att en polismans bostad i Auch, i sydvästra Frankrike, medvetet satts i brand tidigt på morgonen och totalförstörts. ”Allt tyder på att denna oacceptabla kriminella handling begicks på grund av polisens yrke”, skrev han.

”Till vapen!”
I Paris hade demonstranter samlats vid Place de la République redan klockan 14.00, och vissa bar antifa- och palestinska flaggor. När marschen satte igång hade monumentet i mitten av torget täckts av graffiti, däribland pro-marxistisk, anti-israelisk och antipolis-graffiti.

Plakat över hela Paris uppmanade till uppror. ”Nej, jag manar inte alls till besinning”. stod det på ett. ”Om vi ändå kommer att gå under i lågorna, kan vi lika gärna ta dem med oss”, stod det på ett annat.

Demonstranterna skanderade ”Paris, förorterna, antifa!”, ”Paris, res dig!”, ”Till vapen!” och ”Ned med staten, polisen och fascisterna.”

Våldsamheter utbröt så snart marschen nådde Place de la Nation, där demonstranter tände eld på föremål och konfronterade kravallpolisen. Ministeriet uppgav att själva marschen i Paris hade varit lugn, men att ”riskgrupper” orsakade ett flertal incidenter under upplösningen.

En ”ny kollektivism”
Några kilometer norrut talade Mélenchon till en folkmassa som enligt arrangörerna uppgick till mer än 20 000 personer för att lansera Det okuvade Frankrikes nya utgåva av ”L’Avenir en commun” (”En gemensam framtid”), ett 212-sidigt program som enligt hans parti släpptes dagen innan och innehåller 1 069 åtgärder.

Ledaren för Det okuvade Frankrike inledde sitt tal med ämnet rasism. ”Ni alla, gör rasism till en personlig angelägenhet”, sade han till folkmassan. ”När vi väl är vid makten kommer vi att jaga rasism med lupp, med alla lagliga medel, med alla de medel som redan finns tillgängliga och med de som vi kommer att lägga till. Strukturer som är påverkade kommer metodiskt att rensas från golv till tak.”

En Ifop-undersökning för nyhetskanalen La Chaîne Info, som publicerades i veckan, placerar Mélenchon på andra plats med 17,5–18 procent av rösterna, långt efter Marine Le Pen som ligger på 35–37 procent, vilket skulle innebära att han för första gången på fyra försök går vidare till en andra omgång. Samma undersökningar visar att han förlorar stort mot Le Pen i den andra omgången.

Demonstrationen hölls två dagar efter att hälften av kommunistpartiets ledamöter i Nationalförsamlingen undertecknat en deklaration till stöd för Mélenchon, trots att partiledaren Fabien Roussel ställer upp i valet.

”[Jag är] mycket rörd över att stå sida vid sida med den kommunistiska gruppen, som står vid vår sida i kampen för att ta vänstern vidare till den andra omgången 2027”, sade Mélenchon.

Mélenchon sade att han ställer upp för att vinna och antydde att de upprepade förutsägelserna om hans nederlag i en andra omgång kan vara en taktik för att hålla nere hans resultat i den första omgången, och pekade på de senaste valresultaten på andra håll i världen.

”Kampen lönar sig! Orbán besegrades i Ungern! Vučić besegrades i Serbien! Trump besegrades i USA. Bolsonaro besegrades i Brasilien! Länge leve Lula!”, sade han, fyra dagar efter att demokraterna vann kontrollen över båda kamrarna i kongressen i det amerikanska mellanårsvalet.

Mélenchon, som är vän med Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva, fick hans formella stöd under den franska presidentvalskampanjen 2022.

Mélenchons vision om det nya Frankrike betonar idén om ett Frankrike som formats av de senaste decenniernas invandringsvågor, främst från Nordafrika och Afrika söder om Sahara.

I inledningen till sitt program skriver Mélenchon att ”tiden är inne för en ny kollektivism, en skatterevolution och en ambitiös produktionspakt”.

Den kollektivistiska retoriken följer på en politisk kontrovers kring privat äganderätt. ”Privat äganderätt är en frihet som har sina gränser”, sade Mélenchon i slutet av oktober i en TF1-podcast som leddes av ekonomijournalisten François Lenglet, vilket ledde till anklagelser från höger om att han förberedde rekvisitioner.
Mélenchons program kritiserades skarpt av Marine Le Pen, som på X fördömde det som ”ett projekt för att upplösa Frankrike”.

”Det är en logisk följd av den demontering som Emmanuel Macron har bedrivit sedan han tillträdde”, skrev hon.

Mot Washington, mot Peking
Mélenchon, som tidigare har uttryckt stöd för socialistiska regimer, däribland Kinas, Kubas och Venezuelas, är också öppet fientlig mot USA. ”Genom att ansluta sig till USA tillät den franska regeringen att ett folkmord begicks i Gaza”, står det i dokumentet ”Shared Future”, där man fördömer ”Europas frivilliga underkastelse under Washington”.
President Donald Trump förkroppsligar ”en ny era av imperialism”, fortsätter texten. Han ”pressar sina ’allierade’ på tribut och bedriver en strategi för ett generaliserat krig för att motverka den plats som Kina intagit i den globaliserade kapitalismen.”

Det okuvade Frankrike har också strävat efter närmare band med Peking. I juni 2025 efterlyste en parlamentsrapport av partiets riksdagsledamot Sophia Chikirou – som allmänt betraktas som partiets de facto vice ordförande – ett ”förnyat europeisk-kinesiskt närmande” och beskrev det kommunistiska Kina som en ”oumbärlig partner” inom ramen för en ”alterglobalistisk” vision. Man hävdade att det är ”faktamässigt felaktigt” att beskriva den kinesiska regimen som en ”diktatur”.
I sitt program säger Det okuvade Frankrike att Mélenchons regering skulle ”arbeta för bildandet av en ny alterglobalistisk allians” och ”stärka ’Rejectionist Front’ mot USA:s krigshetsande strategi”.

Natos generalsekreterare Mark Rutte stödde i mars de amerikanska attackerna i februari som syftade till att slå ut Teherans militära kapacitet. Iran är ”mycket nära” att ha kapacitet att bomba europeiska städer, sade Rutte till CBS News i mars efter att den brittiska regeringen bekräftat ett iranskt missilattackförsök mot Diego Garcia i Indiska oceanen, där en brittisk militärbas är belägen.

Från The Epoch Times